Fan vad jag vill ha tillbaka mitt långa hår..!

Modell: Jag / Fotograf: Sandra Westman

Vad tycks?

BTS bilder från igår. Jag kan inte vara mer nöjd med dagen. Underbart gäng som var med och en mycket rolig och kreativ dag. Jag lever på det fortfarande. Mer än det här får ni inte se dessvärre.

Ni måste hållas på halster till de färdiga bilderna visas.

modell: Jag / fotograf: Pontus Andersson

Imorgon blir det till att ge sig på´t igen. Då blir det att plåta med Pontus. Hyvens kille det där. Bästa kompis med Allra Käraste Systers pojkvän + att han bara bor 2 mil ifrån mig. Kanoners! Kan inte minnas att jag plåtat nått som liknar det han och jag ska göra imorgon så det ska bli riktigt kul. Älskar utmaningar.

Behind the scenes bilder får ni se imorgon.

Det var tre tjejer som frågade ungefär samma sak i frågestunden.
Shaawty: Jag har en fråga, hur blir man modell . Jag är däremot bara 14 men älskar att bli fotad eller fota .& jag vet inte riktigt hur jag ska göra . jag e ju rätt så lång & jag e ju rätt så smal och så . men jag vet verkligen hur man ska göra , tips hjälp , hur blev du ? kram

Liilly: Åh, gud så snygg du är! Hur blev du modell?:D

Maiza: Hur blev du modell? :)


Modell och modell... Jag ser det som att jag ibland får betalt för något som jag tycker är roligt att göra (jag har aldrig behövt betala för att bli plåtad). När jag inte får betalt för det så gör jag fortfarande något som jag tycker är sjukt kul + att man träffar så mycket människor.

Till skillnad från många andra så sökte jag aldrig. Det var agenturen som hittade mig. Dom hade blivit tipsade om att jag tydligen blev bra på bild och kontaktade mig. Jag har aldrig tidigare ens haft tanken på att hålla på med detta, men nu tycker jag att det är hur roligt som helst.

HÄR ser ni ett mycket välskrivet inlägg av Wysteriia där hon förklarar lite mer om det här med modellande.

Långa inlägg är emot reglerna i min blogg nämligen.

Har haft en riktigt dålig dag idag.
Vem som helst blir väl förbannad när en människa verkligen går in för att jävlas med en? Skulle inte du bli det? Det går till en viss gräns.

Jag är sån iallafall.
Ett tag kan jag hålla käften och låtsas som att jag inte märker att personen gör sitt bästa för att förstöra min dag, men ni som känner mig vet att jag inte är den som lämnar stället med svansen mellan benen.

Här käftas det emot.
Men idag lyckades jag hålla mig någorlunda... "lugn" och gick istället ut en sväng, pratade av mig med Marie och sen var det bara att jobba igen.

Skönt att det var fler som såg vad som pågick iallafall...

Jag ska göra något ovanligt (för att vara mig).
Tänkte att jag skulle gå och lägga mig - NU! Jag är helt slut efter en dag i kassan på konsum här i Hultsfred. Festivalfolk så långt ögat kan nå och köer som går genom hela butiken. Stress, stress och åter stress. Som tur var så blev det lite lugnare nu på kvällen.

Jag har dessutom blivit hes.
Det är pga allt "Hej" och "Var det bra så?" och även lite "Då blir det xx.xx." Klassas det som arbetsskada tro? Kan jag få ut nått på försäkringen mot detta? Tveksamt, men en sak är säker - jag kommer vara hesare i morgon och dessutom kommer jag antagligen att hamna i koma om jag ska stressa så här fram tills på lördag.

Men i morgon får jag inte somna tidigt.
Sonen fyller 4 år då.